 |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
QPR är det enda professionella fotbollsklubben som har grundats i Chelsea. Chelsea FC, ett trippelt misstag, har ett ursprung som är förknippat med arenan Stamford Bridge som ligger i Fulham. QPR kommer från stadsdelen Queens Park i NV London. Denna stadsdel låg i en enklav mellan Willesden och Paddington, en del av The Borough of Chelsea. Fig1. Queens Park nås via tunnelbanan och Bakerloo-line norrut! Många tåg är skyltade Queens Park Fig2. Queen's Park
Under andra halvan av 1870-talet bebyggdes fälten mellan Kensal Green och Kilburn
av Artizans, Labourers and General Dwellings Company, ett kooperativt
företag med vision om att bygga drägliga bostäder åt
arbetarklassen till låga priser. Detta i en tid då överfulla
och eländiga levnadsförhållandena var utbrett bland de
fattigaste i London. Företaget grundades av William Austin en före
detta arbetare. Tre större områden byggdes; Shaftesbury Park
i Battersea, Noel Park i Haringey samt Queens Park. Namnet Queens Park
syftar på Queen Victoria men namnet antogs flera år innan hon 1879 besökte The Royal Agricultural Societys mässa i området. På mässplatsen anlades 1886 parken Queens Park. Parken ägs f.ö. av City of London. Tidiga fotbollslag Fälten omkring Queen's Park var en av två platser där sport utövades i västra London på 1800-talet. Det andra stället var fälten norr om Shepherds Bush. Båda platserna förankrade i QPR. Fotbollslag som verkat i trakten kring Queen's Park: NN eller No Names, Kilburn som var med om att bilda Football Association. Kildare, Vulcan, Kensal Rangers, West Kilburn, Kilburn Invicta, Harlesden United, Brondesbury, Hampstead Crescent, Queen's Park Albion, Queen's Park Rovers, Queen's Park Athletic, Beethoven, Droop Street Boys, St Judes Institute, Christchurch Rangers, Paddington, North Paddington, Paddington Thursday, Kensal Rise Unite, United London Scottish och Queens Park Gardens. Fotbollslag som verkat i fälten norr om Shepherds Bush är Shepherds Bush FC (Old St Stephens), Darfield, West London Old Boys, Acton, Silver Star, Hammersmith Athletic, Hammersmith Exiles, St John Hammersmith, St Pauls Hammersmith. D Street School / Droop Street Boys FC QPR:s ursprung kan härledas till D Street School grundad 1877. Namnet ändrat 1884 till Droop Street School. Skolan finns fortfarande kvar, men heter sedan 1951 Queens Park Primary School. Fig 5 Upprinnelsen var att eleverna ville fortsätta att spela fotboll efter de slutat skolan. Ett lag skall ha bildas 1882 och det första namnet var Droop Street Boys FC. Eftersom namnet Droop Street fanns först 1884, är det mycket troligt att det absolut första namnet var D Street Boys FC. Den 1:a juni 1882 stördes Drill Hour på skolgården av utomstående. Det kan ha handlat om fotboll då laget var en sammanslutning av elever och andra ungdomar.Historien gick igen 2010 när ett nutida Droop Street Boys, ett ligistgäng anslöt sig QPR:s fotbollsakademi i Queens Park och Kilburn. Kyrkans engagemant i 1800-talet var just att fånga upp unga män till engagemang i fotboll istället för kriminalitet och ligism. St Jude's Institute Laget bestod av en blandning mellan skolelever och andra. För att bli bättre orginaserade sökte man sig till St Judes Church som drev ett Boys Brigade, (ungdomsförening) via den nyligen (1884) grundade annexkyrkan St Judes Institute. Laget blev en del av St Judes ungdomssatsning och bytte namn till St Judes Institute FC, ca 1885 Numera heter lokalen (2010) St Judes Hall. Ungdomsföreningen har blivit en äldreförening. Fig 6. Moderkyrka till St Judes var St Lukes i Chelsea.St Judes är skyddshelgon till alla som har förlorat hoppet och det omöjligas helgon, något som beprövade QPR-fans kan behöva.Själva kyrkan revs 1961 och där finns numera bostäder. Från St Judes Institute har även löparklubben Queens Park Harriers (röd-vit randiga tvärränder) avknoppats. En nutida sportanläggning i Queens Park är Jubilee Sports Centre och i Queens Park Hall huserar den kända All Star Boxing Club. Frank Brunos träningslokal. Trots att det är 90 år sedan QPR spelade sin sista match i närheten av Queens Park är stödet för klubben fortfarande starkt och vid viktiga matcher blommar det upp av blått och vitt på avennyerna. Fig 7. Christ Church Rangers Den argaste rivalen till St Judes var Christhchurch Rangers, liksom St Judes var det grundat 1882. Christchurch Rangers Boys Club hade sin bas i Christchurch Mission Room som låg i Coallge Park. Christchurch var en annexkyrka till St John the Evangelist i Kensal Green. Christchurch Mission flyttade ca 1886 till Hazel Street Kensal Green. På den platsen finns nu en ungdomsgård. Kensal Green Youth Club. Fig 7. Fig 8. Den första kända matchen spelades på ett fält vid Willesden Junction den 25 november 1883 mellan Christ Church Rangers och St Andrews FC. Matchen slutade med en seger med 4- 0 till Rangers. Numera heter klubbarna QPR och Fulham. Fig 7. Första kända match för St Judes var en bortamatch mot Vulcan FC i Willesden 20 februari 1886. Sammanslagning eller införlivande Det finns två traditioner om klubbens bildande, genom en sammanslagning av Christchurch och St Judes eller att klubben bildas enbart från St Judes Institute FC. Troligen var det 1886 som en del del spelare tyckte att man kunde bilda ett starkare lag om om man slog sig samman. Det är oklart om klubbarna gick samman likvärdigt och bildade en ny klubb eller att Christchurch bästa spelare helt enkelt anslöt sig till St Judes. Christchurch Rangers var med om att bilda Middlesex County Senior Cup 1887, över ett år efter sammanslagningen 1886. Christchurch Rangers fortsatte att existera till 1889. Året efter finns Paddington. Enligt traditionen en forsättning av spelare som blev över efter att de bästa hde bytt klubb. Det är en starkt indikation över att det inte var en fullständig sammanslagning av klubbarna 1886. Den nya klubben kallade sig första året för St Judes Institute. Men ett nytt namn behövdes. Namnet Queens Park antogs för att många spelare bodde i stadsdelen, ett område som också hade hög status. "Rangers" togs från Christchurch Rangers. Först 1888 sker namnbyte till QPR, enligt en tidningsnotis. Under hela 1880-talet är Christchurch Rangers betydligt starkare lag än St Judes Institute, som inte onämns i lokaltdningarna. Fig 9, Fig 10. St Judes spelade 1885 i ljusblåa och mörkblåa halvor. Det mest sannolika är att Christchurch spelade i blått, eftersom tröjorna efter sammanslagningen blev kvaderrat ljusblått / mörkblått. Även Christchurch arvtagare Paddington spelade nog i blått eftersom
QPR bytte för att undvika sammanblandning och tog de grön-vita irländska färgerna
som sina.
Grundarna Grundare av Droop Street/St Judes var Jack McDonald och Frank Weller med stöd av den karismatiske läraren John Wrightson. Jack McDonald hade lärt sig spela fotboll i Govan, Glasgow där han växte upp. Fotbollen i Skottland hade kommit längre än i England. Under 1880-talet ansågs Glasgowlaget Queens Park FC tillika Skottska landslaget som världens bästa fotbollsklubb. Läraren John Wrightson anställdes i februari 1881 på D Street School och kan vara den verklige grundaren av klubben. En legendarisk spelare i Christhchurch var George Woodhouse, som sedan blev direktör i QPR. En enande kraft efter sammanslagningen var prästen Gordon Young som tillhörde klubbens ledning och var den störste enskilda bidragsgivaren till den unga klubben Fig 11. På planen var han kapten och omnämns som en tung centerforward. Någon av personerna borde synas på bilden i Fig 9. Koppling till Chelsea och Paddington tycks vara starkt under 1890-talet eftersom flera av lagets Patrons (mecenater) var parlamentsledamöter (MP) för stadsdelarna. Dessa var: Lord Randolph Churchill (Winstons far), känd sportförkämpe och MP för Paddington South, John Aird MP för Paddington North, Sir Charles Dilke MP för Chelsea, Mr CA Whitmore MP för Chelsea, samt affärsmannen Mr William Whiteley skapare av Storbritanniens största varuhus på den tiden som byggdes i Bayswater. Planerna Första riktiga planen var Welford Fields, ett fält ägt av Welfords Diary, ett mejeri i trakten. Spelarna bytte om på puben The Case Is Altered Fig 12.QPR har genom åren haft minst 11 olika arenor, 10 av dem ligger mellan Paddington och Wembley Fig 13. QPR spelade också ett havlvår i Barnes söder om Themsen. En tidig groundsharing med Fulham.
Wembley En närbelägen arena: Nationalarenan Wembley byggdes 1923 och tanken var att amatörklubben Argonauts skulle flytta in till Wembley och spela i ligan som Queens Park of England. QPR är den klubb som ligger närmast Wembley och en tradition är att fansen marscherar till Wembley vid cupfinaler. I Ligacupfinalen mot Oxford 1986 sägs 10 000 människor marscherat.Fig 14.QPR har spelat på Wembley 5 ggr (ett omspel) och har matchraden 2 segrar 1 oavgjod och 2 förluster. Den största triumfen är Ligacupsegern 1967. I playoff-finalen 2014 hade QPR 49 000 fans, vilket är klubb- rekord på Nya Wembley. På Gamla Wembly hade QPR 60 000 fans i FA-cup finalen 1982 mot Tottenham vilket också är klubbrekord.Fig 15. Limited Company 1898 på St Judes institute beslutades om att klubben skulle bli professionell. Ett bra beslut eftersom flera amatörklubbar kom att försvinna inom en 20 års-period. Aktiekapitalet blev 5000 pund som fördelades på 10000 andelar med ett värde av 10 shilling per aktie. En framträdande person efter klubben blivit professionell var Arthur Lythaby som kombinerade direktörskspet med att vars kapten i reservlaget, minst sagt ovanligt. Från 1907 tar familjen Fielding ledningen i klubben vilket varar till mitten av 1940-talet. Därefter kom Albert Hittinger hålla i ordförandeskapet under den mesta av tiden fram till Jim Gregory och den moderna eran i början av 1960-talet. QPR blev medlem i första divisionen av The Southern Leauge, som organiserade toppfotbollen i södra England. Av sydliga klubbar var endast Woolwich A kontinuerligt medlem i the Football Leauge. Det viktigaste skälet till att klubben blev professionell var att man hade ett mycket bra lag och eftersom det gick en våg av profesionalism var man rädd att förlora spleare till andra klubbar. Men hade också blivit bestraffat av London FA för att ha spelat med en spelare som tidigare varit professionell. Problem med fotbollsförbundet är något som kantat QPRs väg genom historien. Fig 16.
Outshoots och Fejk-klubbar bildas Det första utskottet från klubben var som tidigare nämnts Paddington FC. Allvarligare blev det 1893. QPR hade blivit ett av de starkaste lagen l västra London. Inför säsongen 1893 lämnade de bästa spelare QPR och bildade ett nytt lag kallat West London FC. Samtidigt fanns det rykten om att en proffesional klubb skulle bildas i västra London. Det kan finnas ett samband. Några matcher finns dokumenterade om WestLondoners men under 1894 tycks de vara upplösta. Det tog några år innan QPR hade återhämtat sig. Nästa outshoot var bildandet av Kensal Rise United. När QPR lämnade Kensal Rise 1904 startade arenaägaren ett eget lag, bl. a. med f.d. spelare från Rangers. Laget blockerades av Londonklubbarna och släpptes inte in i någon liga och självdog därför inom nått år. Året efteråt 1905 gjorde en annan arenaägare om försöket med samma resultat. Londonklubbarna gick emot nybildningen men nu släpptes de in istället in i den expanderande Football Leauge och fick namnet Chelsea FC. Om ligans expansion skett något år tidigare hade det istället varit Kensal Rise United som spelat där. Fig
17. Tidig framgång och motgång När Rangers tog i anspråk Park Royal Ground 1907, trodde man att man funnit ett permanent hem. Denna arena var byggd av Great Western Railway och hade en kapacitet på 60 000 åskådare. GWR:s huvudstation var Paddington och många av dess arbetare var QPR fans. Till viktiga matcher var tågen till Park Royal draperade i grönt och vitt. Park Royal Ground hade en egen järnvägsstation Fig 18. En perfekt lösning. Alltför bra eftersom Armén exproprierade arenan under Första Världskriget och QPR var hemlösa igen. Strax intill arenan ligger Guinness-bryggeriet, vars arbetare till stor del är QPR-fans. Guinness var ju också lagets första sponsor.En tidig framgång för laget var två Charity Sheild finaler 1908 och 1912. Finalen spelades mellan segrarna i the Football Leauge div I och Southern leauge, de två starkaste ligorna. Fig 19. Samma år 1908 hade Stoke hade dragit sig ur Football League och skulle ersättas. QPR ansökte medlemskap och fansen hade sett det hela som en ren formalitet. Till sin förvåning valdes Tottenham, som slutat 7:a i Southern League. Det blev ett tung bakslag. Man hade blivit utesluten ur Southern League. Till slut fick man vara med på nåder och spela matcherna mitt i veckan. På grund av detta förlorade man hel del publik och intäkter. Bla var man tvungen att sälja Evelyn Lintott, QPRs första landslagsman. Fig 20. Från ha varit ett av Londons bästa lag kom man att räknas som ett mellanlag. Anses som det största bakslaget i klubbens historia Whity City Den klassiska olympiaarenan uppfördes 1908 som en del av det stora utställningsområdet norr om Shepherds Bush. Där hölls ett flertal utställningar. Den första Franco-British 1808 och senare bl. a. Imperial International från 1909 vilket sedemera gav namn åt gatorna i området. Arenan var också plats för olympiaderna 1908 och 1948 men också för en VM-match 1966. Mellan 1929 och 1978 huserade Speedwayklubben White City Rebels som hade amerikanska sydstatsflaggan som symbol. QPR var hyresgäster 2 gånger på permanent basis 1931-1933 och 1962-1963 sam 2 matcher 1912 då en kolstrejk gjorde det omöjligt att nå Park-Royal-arenan. Innan ombyggnaden av Loftus Road på 1970-talet diskuterades det att åter flytta och att bygga en helt ny arena på White City.Det ansågs för dyrt. Arenan revs 1985 och numera finns BBCs White City avdelning där. Fig 21. Loftus Road och Shepherds Bush I början av förra seklet var Loftus Road ett öde fält i utkanten av Shepherds Bush. Det hade använts för att dumpa de lermassor som grävdes ur när Central Railway, världens först djupgående tunnelbana byggdes. London-leran gjorde att Loftus Road förr ofta var en mycket en vattendränkt plan. Shepherds Bush FC, de rödvit-randiga , ursprungligen från Wesminister med det tidigare namnet Old St Stephens färdigställde planen. De hade flyttat från den närbelägna Wormholt Farm. The Bushmen som de kallades, var ett av de bättre amatörlagen i London i slutet av 1800-talet och på den tiden ärkerivaler till QPR. Man slog QPR med hela 6-1 1886. Under 1 :a världskriget tynade klubben bort. Sista matchen spelades 1915. Fig 22. Några år senare flyttade QPR in. Det som från början var tänkt som ytterligare ett provisorium - har nu fungerat i 84 år. Shepherds Bush, är en stadsdel förknippat med nöjesvärlden. Här finns teatrar och musikklubbar. Fig 23. Shepherds Bush FC hade täta kontakter med teatrarna tom vissa spelare var också aktörer. Numera finns BBC Centre här. Här har också många pop-och rockband verkat. Kanske har det bidraget till QPR har en hel del supprortar bland dessa yrkesmän. Shepherds Bush var också centrum för modsen på 60-talet. Musikgrupper med anknytning till området är: The Clash, Deep Purple, The Who, Pete Doherty m fl. En nutida (2006) dubblerande spelare är Gareth Ainsworth, både som vindsnabb mittfältare och grym rocksångare i ett eget band Loftus Road Ground - Namnen Innan säsongen 2019-20 ändrades namnet på QPRs arena till Kiyan Prince Foundation Stadium. En stiftelse uppkallad efter den lovande fotbollspelare som blev knivhuggen till döds 2006. Under 1970? - 1990? var det offiiella namnet Rangers Stadium. Loftus Road Ground och The Loft är uppkallad efter den ursprungliga vägen till fältet som föregick arenan. Vägen fanns på kartor från 1841 och från 1886 finns namnet Loftus Road angivet. Gatan är troligen namngiven efter en person, kanske den som ägde fastigheten vid gatan. En annan möjlighet är någon betydelsefull Loftus, tex Adam Loftus vid den tiden ambassadör i New South Wales. Släkten Loftus kommer från byn Lofthouse i Yorkshire. Betydelsen är av nordisk ursprung och betyder ett loft vilket The Loft i realiteten är. Fig 24. Ellerslie Road och husen vid gatan och Loftus Road tycks vara byggt samtidigt. Namnet kan häröra från någon fastighetsägare. Namnet Ellerslie är troligen från Elderlie en stad i Scotland där den Scottske nationalhjälten William Wallece kom ifrån. Schools End Stand är uppkallade efter närliggande skola. Skolan fanns innan fotbollsplanen. Närliggande tvärgatan Blomfontain Road, är troligen uppkallat efter den sydafrikanska staden Blomfontain. Namet är yngre än Loftus fast gatan är den äldsta tvärgatan och det äldre namnet är Oldoaks Road. South Africa Road är uppkallatefter den sydafrikanska paviljongen i utställngsområdet White City. Gatan anlades just efter 1945 i samband med att bostadsområdet White-City byggdes färdigt. Tidgare kallade man den västra ståplatssidan för the Mud-bank. Klubben har haft möjlighet att expandera då man tidigare ägde husen runt arenan och hade även möjlighet att köpa upp skolan. Numera finns ingen expansionsmöjlighett. Football Leauge Först 1920 blev QPR ett Fotbooll Leauge klubb. Det skulle kunnat ha varit 20 år innan. Efter kriget hade man ett rätt bra lag och såg med tillförsikt på att kunna klättra i ligan. Man nådde kvartsfinal i FA-cupen 1923 men med tiden dalade man i tabellen. Klubben hade sämre ekonomisk styrka än sina konkurrenter. Fig 25. Blå-vitt tvärandigt 1927 bytte
QPR tröjfärg, från grön-vitt till blå-vitt.
Orsaken var att man tyckte att man hade haft för mycket otur och
otur har man haft: Den blå färgen gav resultat och klubben klättrade åter uppåt i serietabelln. QPR blev seriesegare i gamla div 3 södra 1948 och spelade i Fotball Leauge div 2 säsongerna ända fram till 1953. Bästa placering var en 13:e plats 1949. Supporterklubb bildas och Daphne Biggs Den officiella supporterklubben bildades 1935. Innan klubben själv hade en officiell symbol skapade supporterklubben sin egen, vilket också kom att användas i programhuvudet. Fig 26. Spelare, tränare och ägare har bytts ut under årens gång i QPR. Det som alltid finns kvar är supportrarna - klubbens själ. En som stått pall är Daphne Biggs som i olika former arbetade med supporterarbetaede från början av 1950-talet och 50 år framåt. Det ör hennes favoritlåt som spelas vid vinster. Fig 27. Försvunna ränder Mellan åren 1953 och 1959 spelade QPR utan ränder i vita tröjor och blå byxor. En utstyrsel som faktiskt återkom under 3 bortamatcher 1976-77. Man hade åkt ur division två och QPR noterade en del låga publiksiffror, de lägsta sedan depressionen i början av 1930-talet. Alec Stock inger ny framtidstro Åter uppryckning skedde när Alec Stock tog över som manager 1959. Ränderna kom tillbaka och en flytt till White City Stadium förebådade framtiden. Han byggde också upp ett lag med unga lovande spelare med en hel del egna produkter, som tog klubben till Wembley och Liga-cup seger 1967 och på två säsonger från division 3 till högsta ligan. Premiärmatch 1968 var mot Leicester City som slutade 1-1. Fig 28. Jim Gregory era Under 1960-talet hade bilhandlaren och garagemagnaten
Jim Gregory köpt klubben. Han var en local boy från the
Bush och investerade mycket i klubben. Han hade även god hand med
politikerna och fick byggnadslov fö en total ombyggnad av Loftus Road, ett helt stadium byggdes 1968-1981. Även gräsmatten blev utbytt mot en plastgräsplan som installerades 1981, den första i England. Tanken var också
att lägga ett tak på arenan så Loftus Road kunde användas
för andra nöjesarrengemang än fotboll. Under hans ordförandeskap
skördade klubben sina främsta meriter. Bästa fotbollen och Gordon Jago QPR var den första klubben i England som spelade en kontinental fotbollsstil. Den legendariske managern Gordon Jago insåg efter Englands förlust mot Västtysklad 1972 att fotboll skall spelas med passningsspel på marken. QPR kom att under de närmaste 20 åren spela den mest tekniska fotbollen i England. Efter Gordon Jago följde hans kapten Terry Venables och hans adepter de upptrampade fotspåren. Något som också Nick Hornby i "Fever Pitch" klargjorde: "The Best Football is played at QPR". Fig 30. Först med Förutom den fina fotbollen, har klubben varit först med olika händelser. Först(?) i England med glansiga silkes-skjortor, först och enda klubben som marsherar till Wembley, första 3 -divisions (nivå) klubb att vinna en stor trofé , först med tv-reklam, tidig med skjortrekam, och först med plastgräs (1981-1988). Fig 31.
Maverics Klubben har också kännetecknas av en hel del skickliga spelare som inte alltid velat underordna sig systemet och på olika sätt utryckt sitt egen vilja. Det är spelare som: Stan Bowles, Mark Dennis, Simon Stainrod, Rodney Marsh och på senare år Adel Taarabt och Joey Barton. Fig 32.
Säsongen 1975-1976 och Dave Sexton Den mest framgångsrika säsongen vsr 75-76. Rangers spelskicklig lag där grunden var lagd av Gordon Jago och som finslipades av Dave Sexton. QPR ledde serien under 6 omgångar på våren (totalt låg man överst 12 omgångar) men en neslig förlust mot mittenlaget Norwich och ett starkt spurtande Liverpool gjorde att seriesegern gled ur händerna. Fig 32. Efter denna säsong blev det allt färre variation i toppen. Nya inkomstkällor som TV-intäkter snedfördelade resurserna mellan klubbarna och det blev allt färre klubbar som kunde strida om seriesegerna. Det blev ännu mer uppenbart med införande av Premier Leauge. Fig 33.
Missade spelare Klubben har också några sämre meriter, som att inte lyckas ta till vara på unga stjärnskott. Spelare som QPR har haft som ungdomsspelare /trialister och som man inte gått vidare med inkluderar Tony Currie, Stuart Pearce, John Barnes, Dennis Wise, Alan Devonshire, Robin Friday och John Barnes samt Rahem Sterling och Zlatan Ibramovic. Sterling erbjöds kontrKat men var tvungen att säljas i 17-års ålder. Ibra tränade med klubben en vecka som 16-årig men avbröt sin vistelse efter ett gräl med tränaren Gerry Francis. Fansen QPR har ända sedan starten på planerna runt Queens Park haft en mycket engagerad skara supporters. Trots att hela första laget lämnade klubben 1894 och bildade en ny klubb så stannade supportrarna kvar och stöttade det QPR med en hel del oerfarna spelare. Med tiden kom en ansenlig del består av ättlingar till irländska immigranter. Geografiskt är supportrarna bosatta i ett stråk inom och omkring motorvägarna A40 och M4 från centrala London ut mot stadens ytterkanter. Fansen är från utpräglad arbetarklassmiljö. Medelklassen inom samma område håller på Chelsea.Det finns också en stor skara hängivna supportrar som skulle kunna karaktäriseras som negativister. De tror alltid att det ska gå åt helvete och efter varje förlust skall många inom klubbens ledning och spelare som gjort usla insatser sparkas direkt. Fig 34 Skandinaviska fans Engelsk fotboll har alltid varit stort i Skandinavien då ligamatcherna ända sedan 1937 fanns med på tipset. Det blev än större från 1969 då skandinaver kunde se en direktsänd engelsk ligamatch i veckan. Störst genomslag som bidrog till många nya qpr supportrar i Skandinavien var matchen QPR - Coventry den 10 november 1973. Enbart andra halvlek kunde ses i direktsändning pga en försenad Davis Cup match. Det räckte med en halvlek för att Rangers snabba totalfotboll skulle göra ett stort intryck i motsatts till den vanliga engelska fotbollens långbollar och kapningar. Rangers Roar Fansens har alla tider hejat fram sina hjjältar. Första gången det rungade runt över hela arenan - ett Rangers Roar var 1966. Sedan dess har hejandet utvecklas från Rodney chants till avancerade sånger. Återkommande är nuförtiden Kevin Gallen's Magic Hat. Den ramsan sjungs fortfarande (2014) trots att det var 7 år sedan han slutade och sedan dess varit ett fåtal matcher mot Chelsea. Musiken har blivit allt viktigare. Ett otal Rangers-låtar har passerat Loftus Road högtalare eller folks läppar. Under senare år har framför allt tre sånger blivit permanenta. London Calling med Clash vid start av match, Pigbag vid mål och Silverlining med Jeff Back vid seger. En klubbs ritualer växer fram underifrån, från fansen. Pigbag-sången kom till på det sättet. Det började med enbart 3-4 fans som började sjunga låten på ett tåg till bortamatcherna. De förbättrade riffet genom ett Hoops i slutet och nu började allt fler ta efter. Efter ett havlvår sjöngs riffet av fansen runt hela arenan och nu började klubben spela låten. Första gången låten hördes ur högtalarna var 1998. Middlesbrough har tagit efter. Det har också hörts på Fake-Hoops - Readings arena och har spelats inför match på Sveriges natuonslstadium. Fig 36. 1982 och Terry Venables Ett intressant lagbygge skapade Terry Venables med unga tekniska spelare som passade på den plastförsedda planen. Och likt Alec Stock 15 år tidiigare nådde QPR Wembley nu i en FA-cup final. Hade det varit en annan tid hade Rangers krigat i absoluta toppen. Nu blev msn tvungen att säljs sina bästa spelare och Terry själv försvann söderut till Barcelona.Fig 37. Fulham Park Rangers Under senare del av 1900-talet har det diskuterats sammanslagningar med andra klubbar. Brentford 1967, Fulham 1987 (med namnförslag som Fulham Park Rangers, West London Rangers och Hammersmith Flyovers). Sedan Wimbledon 2001 (OPR Dons) och flytt till Milton Keynes 2001 (MK QPR). Men tack vare en stark lokal supportterskara och starkt varumärke = QPR har, trots dålig ekonomi, dessa sammanslagningar förhindrats. Fig 38. Premier League grundare QPR är founder member of Premier League 1992. Trots en bra start med en 5:e plats första säsongen var klubbens finansiella läge ostabilt - det fanns ingen långsiktighet vilket till slut innebar en degradering och ända ned till tredje divisionen. Åkte ur 1996 - just innan Premier League tog fartDet skulle ta 15 år innan det åter spelades Premier Leauge fotboll på Loftus Road. Fig 39. Top London Club 1974, 1975, 1976, 1984, 1988, 1993 Queens Park Rangers Ladies FC Queens Park Rangers Ladies FC bildades 2001 genom en sammanslagning av två etablerade damlag Wembley Mill Hill och QPR Women FC. Det nybildade laget har sedan dess spelat på 2:a och 3:e nivåerna i de engelska damligorna. Bästa placering var 2011/12 med en 7:e plats i Premier Leauge South. QPR Woman FC vann Woman Cup 1977 och nådde två finaler åren däromkring. Här borde moderklubben kunna stasa mera. Förutom själva fotboll ger ett starkt damlag ett mervärde i form av starkare identitet och ökad publikströmning. QPR ha en ganska hög andel kvinnliga supportra, men det kan bli fler. Fig 40. Divsion 3 och Ian Holloway Ian Holliway blev manager när Rangers ramlade ur andra-nivån. Det tog honom bara två säsonger för att säkra uppflyttning trots dålig ekonomi och små resurser. Den karismatiske managern skapade ett lag med starka personligheter som fortfarande (2014) är mångas favoriter. Laget bestod av en hel del egna produkter. Fig 41. Holloways segerparad 2014 drog ca 250 000 åskådare från västra London: I jämförelse drog Chelseas parad efter Premier League segern 2015 enbart 70 000 åskådare. Mot konkurs och världens rikaste klubb Kring sekelskiftet år 2000 och därefter försämrades ekonomin. QPR sattes under konkursförvaltare i ett års tid och ett gigantiskt lån från ett okänt ABC Corporation blev en halsboja som så när höll på kosta klubbens existens. Fansen befarade att säsongen 2008 skulle få spelas i Hyde Park, i amatörligan med dem själva som spelare, men i sista stund räddades klubben av motormiljardärerna Flavio Briatore and Bernie Ecclestone som köpte QPR och en ny satsning mot toppen inleddes. Till dessa anslöt sedan den indiska stålmiljardärfamiljen Mithal och klubben kom nu att kallas för världens rikaste. Fig 42. Briatore och Ecclestone la upp en strategi kallad "Four Year Plan" för uppflyttning till Premier League som också blev en prisad dokumentärfilm. Planen infriades och Rangers återvände till Premier League efter 15 år i lägre divisioner och genast sålde Briatore och Ecclestone majoritetsandelen till flygmagnaten Tony Fernandes med en rejäl vinst. Kravaller i Shepherds Bush Problem med huliganism hade QPR redan 1930 då Loftus Road stängdes för två veckor efter crowed trouble. Engelsk fotboll hade stora problem med huliganism 1970-1990 men QPR drabbades hårdast 2010. Innan matchen mot Millwall den 28 september gick ca 6000 förenade Millwall och Chelsea (Twente?) huliganer till angrepp på Shepherds Bush, butiker, matställen och pubar blev sönderslagna. En QPR supporter blev knivhuggen på en pub. Oroligheterna fortsatte under och efter matchen. Den Brasilianska kopplingen Kensal Green / College Park 2016 i QPR-land verkar ha ett starkt inslag av brasilianare. Den senaste brasilianska spelaren var Sandro som spelade 2014-17 och Julio Ceasar 2012-14. Det fanns en graffiti ”Dont sell Sandro” i området. En gång i tiden innan den nuvarande regimen hade QPR också Carlos Dunga som direktör. Tony Fernandes era Tony Fernandes visar sig vara den mest seriösa ägaren på länge, som omdelbart gör stora investeringar i klubben och ger klubben och dess fans återigen visioner om en storartad framtid.Fig 43 Men försöket att återigen etablera Rangers som ett storlag i Premier League blev emellertid misslyckat och sessionen blev kort, endast två säsonger. Satsningen på etablerade och välbetalda storstjärnor slog slint. Maken till ovilliga spelare får man leta efter och till på köpet blev laget närmast hatat i fotbolls-England för ett ha utvecklats till ett slags mini-Chelsea, vilket var en märklig utveckling då återkomsten hade hälsats med respekt och positiv förväntan. QPRs stolta historia hade åter uppmärksammas, laget som också en gång var founder member of Premier League. Allt detta fick nu en rejäl törn. Första halvan av 2010-talet var som en jo-jo: Upp och nedflyttningar mellan Premier League och Championship. Det bästa ögonblicket var Bobby Zamoras magiska mål i slutminuten i Play-off finalen på Wembley 2014. Fig 14. På tåg, pubar och nattklubbar runt västra London sjöngs det Oh Bobby Zamora natten lång. Fig 44. Financial Fair Play UEFAs Financial Fair Play drabbar inte de storspenderande storklubbarna som investerar fantasisummor i spelare. Utan det slår hårt mot mindre klubbar med ambitiösa mål som att utmana just storklubbarna. QPR är en sådan. Det är mycket svårt att bygga ett framgångsrikt lag utan initiala investeringar vilka innebär brott mot Finansial Fair Play och därmed stora skadestånd. QPRs satsning mot Premier League 2011-2015. Blev ett brott mot regelverket och klubben blev 2018 straffad med 20 miljoner pund plus att ägarnas lån på 20 miljoner pund blev omsatt till eget kapital i klubben. QPR är den klubb i Europa som blivit bötfälld med störst belopp. Systemet innebär i realiteten en stängd liga utan omfördelning av resurser som praktiseras i t.ex. NHL. Warren Farm Den planerade träningsanläggningen Warren Farm innebär möjlighet för fler egna produkter i klubben - att talangerna stannar. Ju fler som kommer i kontakt med klubben innebär också att fansbasen vidgas Tyvärr har ett stort Nimby-motstånd i området försenat byggstarten.Bygglov beviljades i September 2015 och 2018 hade samtliga överklaganden avslagits. Arbete med att montera ned nuvarande faciliteter har påbörjats under juni månad 2019. Därefter skall själva konstruktionsarbetet påbörjas. Fig 45 Linford Christie Stadium London Borough of Hammersmith and Fulham genomförde ett samråd under 2019 med olika förslag hur man skulle kunna utveckla Linford Christie-området. Det var tre huvudalternativ: 1) Göra ingenting, 2) Nödvändiga upprustningar eller 3) Satsa på ett modernt sport- och evenemangsarena med upp till 45 000 platser. Alternativ 3 fick 85% av rösterna. QPR anser att samrådet var positiv till QPRs förslag att området ska innehålla fotbollsarena med cirka 30 000 åskådare. Undersökninges rekommendation är att Hammersmith and Fulham skall gå vidare och granska samrådets resultat genom att upprätta en förstudie för att se vad nästa steg kan bli för att förverkliga invånarnas / besökarnas viljeyttring. Läget är fördelaktigt genom att det ligger fritt från bostadsområden och centralt beläget i London. Ett stort problem är att hitta bra kommunikationslösningar. Men även närheten till själva Wormwoood Scrubs och en passage till det framtida kommunikationsnavet i Old Oak Common kan bli knepigt att lösa. Egentligen borde en ny station anläggas antingen vid Hammersmith Hospital på Central Line eller vid den närbelägna Overground (West London Line). Fig 46. Säsongen 2019/20 Innan säsongen 2019-20 har den nya managern Mark Warburton gjort stora förändringar i spelartruppen med 12 nytillkomna och 12 avecklade spelare. Fansen ser på tillförsikt på den nya säsongen och den började bra med en bortaseger mot Stoke City. Financial Fair Play har satt en hemsko på klubben. Arenan är dyr att driva och böter skall betalas. För att få balans måste klubben sälja spelare. Warren Farm verkar vara på gång, men än är inte spaden satt i jorden. Däremot är osäkerheten stor om det är möjligt att bygga en ny arena inom W12, sista halmststrået ör Linford Christie Stadium, kanske möjligt, men det är en lång väg kvar att vandra. När engelska fotbollslag bildades på 1800-talets slut var det vanligast att man tog namnet från den stad eller borough (kommun) man kom ifrån. QPR tog däremot namnet från mönsterstadsdelen Queens Park. Om man istället hade valt kommunnamnet, ja då hade man hetat Chelsea.
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
